6 månader

6 månader har gått.
6 underbara månader.
6 månader av lycka och sorg.
6 månader av ren och skär kärlek.

Jag trodde aldrig jag skulle älska någon såhär mycket.
Jag trodde aldrig jag skulle bli älskad tillbaka. Över huvud taget.
Jag trodde aldrig att det skulle hålla.
Kanske du skulle tröttna.
Kanske du skulle börja hata.
Kanske du skulle inse.
Hur jävla störd jag egentligen är.

Men jag kan älska någon såhär mycket.
Jag är älskad tillbaka, för den jag är.
Och det har hållt såhär långt. Jag tror det håller längre.
Du tröttnar aldrig.
Du hatar aldrig. Inte mig, i vilket fall som helst.
Och du har insett det.
Hur jävla störd jag egentligen är.

Men du bryr dig inte.

För du älskar mig för den jag är.
Och jag älskar dig för den du är.
Och jag kan inte beskriva den känslan.
Som jag får.
Varje gång ditt namn dyker upp på mobilskärmen.
Varje gång ditt namn dyker upp på datorskärmen.
Varje gång jag hör din röst.
Varje gång jag ser dig.
Dina ögon.
Ditt trygga leende.
Din famn, som alltid är så varm.
Att jag bara vill ta Karlssons Klister och hänga fast där.
Förevigt.

Jag vill aldrig släppa taget.
Jag tänker inte släppa taget.


Aldrig.

Mitt hjärta, du betyder allt för mig.
Allt och lite till.
Mitt underbar, du är meningen med livet.
I alla fall i mitt liv.
Mitt hjärtas ljus, du är det bästa som hänt mig.
Och ingen kan ändra på det.

Jag älskar dig Oskar Martin Winstrand. ♥

Tack för att du finns.

1/6-2010♥

Naaaw. Finingar, båda två. Värda att älskas precis som ni är, båda två. kram